Religion. En rest från svunna tider med ett bäst-före datum som passerats med ett millenium eller två sedan. Av någon anledning har vi i Sverige inte förpassat denna relik till historiens sophög utan lämnat den att tyna bort genom separationen av kyrkan och stat samt ökade utträden. Slow death.
Det en gång i tiden rebelliska och alternativa märket Cheap Monday köptes av H&M för några år sedan och nu har konformismen satt in då Cheap Mondays logga blivit av med sitt signum, det upp-och-nervända kors som prydde pannan, Glen Benton-style.
Flash-forward till 2011 och den reviderade logotypen:
(pratbubblan i fig. 2 är något modifierad, reds anm.)
Lite mindre farligt, lite mindre djävulusiskt. Trist att ett oberoende märke av risk för att stöta sig med fundamentalister väljer att fega ur. Själv blir jag stött av detta vurmande för icke-rationella och destruktiva ideologier men mina åsikter spelar viss mindre roll ur H&M:s synvinkel, trots att jag köper kläderna.
Cheap Monday hamnade under de första åren i blåsväder overseas då vissa (förmodligen Koran-brännande) frikyrkor fördömde dem och världen i övrigt som djävulsdyrkare och roten till allt ont. Sedemera visade det sig att Cheap Monday själva planterat flera av dessa nyheter i pressen vilket måste ses som ett PR-mässigt genidrag men också en avlsappnad attityd till att driva med extremister.
Impopulärkultur höjer kruset med gravöl för Cheap Monday, skål!
Han stirrar hålögt mot fjärran, förbi publiken och vidare bort. Ögonen är täckta av en grå hinna och svetten blänker i hans panna. Ian Curtis är 23 år gammal, har ett år kvar att leva och uppträder med sitt band Joy Division i en inspelning för BBC.
Ian Curtis, andre man från vänster
I punkens efterdyningar under det sena sjuttiotalet bildades en grupp i Manchester som, möjligtvis undantaget tyska Kraftwerk, kom att bli det gångna seklets mest inflytelserika alternativa band. SVT1 sände i onsdags den utmärkta dokumentären Joy Division och under torsdagen den 11:e februari visas rockfotografen Anton Corbijns spelfilm Control som är baserad på banders historia. Rekommenderas varmt!
Live @ BBC 1979. Ian Curtis säregna och otroligt intensiva scennärvaro ger kalla kårar.
Ian Curtis lämnade den här världen genom snaran 1980, 24 år gammal, när Joy Division stod på randen till ett internationellt genombrott. Tungt drog- och medicinmissbruk till följd av epilepsi, depression och en bipolär diagnos hade gjort hans liv outhärdligt.
Joy Division släppte två album under sina två år, Unknown Pleasures och Closer, och förändrade musikhistorien för alltid.
Spotify är det bästa som hänt musiken sedan mp3:an skapades, men det vet väl såklart alla vid det här laget. Alla jag känner och deras föräldrar har det, vilket verkligen är en måttstock på när ny teknologi blir så pass allmängiltig att den blir generationsöverskridande.
Timo Räisänen skojade friskt på P3-guldgalan om hur inga artister blir rika på Spotifyroyalties och må så vara, men det kommer nog komma igång med den biten också. Svårt att tro något annat för ett medium som i stor del ersatt nedladdningen som var så dominant för bara några år sedan.
Skivbolagens vanliga teknofoba gnällande verkar ha dämpats då de själva kontrollerar utbudet på Spotify, och det blir faktiskt bättre hela tiden. Nu kan man ju t.ex. lyssna på The Knife också.
Min fråga är dock, varför ingen profiterar på Spotifys framgång genom att ge användarna möjligheten att spara ner musiken?
Min fråga är dock, varför ingen profiterar på Spotifys framgång genom att ge användarna möjligheten att spara ner musiken* och föra över den till valfritt medium, t.ex. MP3-spelare? Inte minst Spotify själva skulle tjäna på att på detta sätt kunna leverera en komplett musiklösning och låsa marknaden totalt för några år framåt, vem skulle då kunna konkurrera med dem?
Att de (och i förlängningen) skivbolagen skulle förlora kontrollen över musiken ställer jag mig tvekande till då den ju redan finns tillgänglig för alla i programmet, och de missade mätbara intäkterna borde vara små då folk i regel sitter mer vid sina datorer än använder sina MP3-spelare.
*Ja, jag har testat Audio Hijack Pro och liknande Spotifyrippers och de suger. Trist med ett steg tillbaka i utvecklingen liksom. Premiumabonnemanget till Iphone är såklart också ett alternativ men jag skulle hellre se en gratisversion med reklam på den också.
